Vi levererar alla typer av grundritningar. Vi kan ta fram ritningar för platta på mark, torpargrunder, varmgrunder, krypgrunder, källargrunder och plintgrunder.
Och uppstår det svårare grundtekniska frågeställningar så tar vi hjälp av grundföretaget Tjällden AB.
Husgrunden har många viktiga delar som måste uppfyllas. Dels är husgrunden till för att ta upp lasterna från huset. Därför är det viktigt att man har en lastplan tillgänglig för huset när man ska ta fram grundritningen. Finns inte det behöver en konstruktör göra bedömningar och beräkningar av vilka laster husets planlösning ger upphov till.
Det finns olika typer av husgrunder. Här lyfter vi fram de vanligaste typerna och alla behöver en genomtänkt lösning som tagits fram av en fackman.
Platta på mark är den vanligaste husgrunden vid grundläggning idag. Här läggs en grund direkt mot mark och man vänder detta som ett undergolv i fastigheten utan källare. Den har dessutom de säkraste grundkonstruktionerna, detta självklart om grunden är utfört på rätt sätt så att man får en stabil fuktsäkerhet. Idag när man isolerar under betongplattan är risken för fuktproblem minimal.
När man ska gjuta en betongplatta så är det viktigt att de olika stegen blir rätt genomförda och då är en av de viktigaste delarna i det grundritningen. Grundritningen för en platta på mark kallas också för en grundsektion.
Betongplattan behöver också förutom grundritningarna också andra typer av ritningar såsom armeringsritningar och golvvärmeritningar. Dessa ska du begära ut av grundleverantören som normalt säljer detta som ett paket.
När det gäller husgrunder är torpargrund även kallad krypgrund den enklare formen av grunden till en byggnad. Det är även den vanligaste varianten i äldre hus. Syftet med denna grund är att lyfta huset från marken samt att på bästa sätt kunna undvika fuktskador. Med tanke på att vi idag har uppvärmningssystem och även golvisolering kan denna typ av grund ibland orsaka problem. Om du väljer denna krypgrund så får man en krypgrundsritning där varje grundelement är utsatt på ritningen. Varje del är numrerat.
Ett annat alternativ för en husgrund är den lite nyare varianten som kallas varmgrund. Principen med denna typ av husgrund är ungefär som den klassiska krypgrunden där tanken är att man i krypgrunden skall hålla samma klimat som i boytan. För att få samma klimat placeras isolering mot mark, men även under grundmur och på utsidan av grundmuren. En varmgrund är med andra ord en väldigt fuktsäker konstruktion. Detta kallas ofta för inneluftsventilerad krypgrund.
Källargrunden är mycket vanlig, dels som källargrund men också som så kallad sutteränggrund. En källargrund består av en platta på mark som ligger betydligt längre ner i marken än en vanlig platta på mark gör. Dessutom byggs kraftiga väggelement upp källarväggarna som ska stå emot marktrycket.
Sutteränghus är samma som källare men en del av huset befinner sig under mark och endel ovan mark. Detta för att ta upp höjdskillnader på tomten.
Både sutteränghus och källargrunden behöver en god dränering för att fungera väl.
Plintgrunden lämpar sig speciellt för hus som inte används som året runt boende då kraven på isolering inte uppfylls på ett bra sätt. Plintgrunder har blivit populära då de dels blir relativt billiga men också kan användas där andra husgrunder får det svårt. Exempelvis passar en plintgrund extra bra på tomter som är bergiga och där du kan få svårt att schakta bort massor efter sprängning exempelvis. Då är det enklare att gjuta plintar på plats och därmed utnyttja möjligheten att ta upp ojämnheter i tomten genom att använda olika höga plintar.
Idag har det blivit allt vanligare att kommuner kräver en grundritningen för husgrunden och detta i och med att det är en viktig detalj i bostadsbyggandet. En grundritning skall göras för varje enskild fastighet. Här är det viktigt att man på något sätt räknar fram hur mycket fastigheten eller andra delar av konstruktionen som faktiskt belastar den grund som man har tänkt sig att använda. Anledningen till att man gör grundritningar är för att det hjälper grundbyggaren att genomföra grundläggningen på ett bättre sätt. Även den kvalitetsansvarige får en möjlighet att kontrollera allting så att det verkligen stämmer efter ritningen. En annan anledning till att konstruktionsritningar för husgrunden är viktiga är för att man på ett tydligt sätt skall kunna visa kommunen att grunden klarar av husets laster.
Förutom en grundritning behövs även andra ritningar när man skall bygga ett hus. Exempel på olika ritningar är golvvärmeritningar, armeringsritningar och lastplaner. I armeringsritningarna visas symboler på konstruktionsritningarna som främst består i armeringsstänger kombinerat med både mått och typbeteckningar. Även golvvärmeritningar är viktiga då den ger tydliga instruktioner om hur golvvärmeslingorna skall placeras så att arbetet blir korrekt utfört.
När man köper huset av en hustillverkare brukar man erbjudas en lastplan. Denna är viktig och man bör man ta med den till sin grundleverantör och detta eftersom att man då kan ta fram de nödvändiga konstruktionsritningarna utifrån husets laster. Med både grundritningar samt lastplaner blir det enklare för grundleverantören att veta var man exempelvis behöver armera extra och detta i och med att det kan finnas punktlaster av olika slag såsom bärande pelare, bärande väggar och öppna spisar.